För en värmepumpsägare med rörligt elavtal handlar elräkningen om timing. Ta lördagen den 25 april 2026 i Nederländerna: day-ahead-priserna gick på minus åtta timmar i sträck mitt på dagen, med bottennoteringen −190 €/MWh, och klättrade sedan över 156 €/MWh på kvällen. I takt med att andelen förnybar el ökar har day-ahead-priserna blivit allt mer volatila år för år. För ett villahushåll med värmepump är de prissvängningarna den enskilt största kostnadshävstången.
För tre år sedan inledde Eleflex.AI, företaget bakom HeatAdapt, en tillämpad forskningsstudie tillsammans med universitetsforskare. Under hela värmesäsongen 2023/24 följde vi mer än tio estniska hem med en mix av luft/vatten-värmepumpar och bergvärmepumpar, alla med rörligt elavtal. En relaterad peer-reviewad artikel publicerades senare i CLIMA 2025 proceedings (Võsa & Kurnitski, Residential Heat Pump Electricity Price Based Control Savings Potential).
I studien: prisstyrd drift av värmepumpar
Studien började med en digital tvilling av utvalda deltagande byggnader, som användes för att modellera hur olika prisstyrda regleringsmönster skulle påverka besparing och inomhuskomfort. Därefter installerades realtidsmätning i själva villorna — alla i daglig användning — för att registrera elförbrukning, värmepumpens COP och inomhustemperaturer. Under vintern 2023/24 körde teamet värmepumparna under prisstyrd drift och analyserade resultaten i detalj. Säsongen blev kall, med en genomsnittlig utomhustemperatur på −3,4 °C och de kallaste nätterna under −15 °C. Alla värmepumpar i studiens byggnader fungerade tillförlitligt under de förhållandena.
Ett av studiens mål var att utvärdera byggnader som flexibilitetsresurser för elnätet. Varje byggnad fungerar som ett stort termiskt batteri, där värmen lagras i väggar och golv. Teamet testade flera timbaserade prisstyrda regleringsalgoritmer i bostadshusen för att ta reda på vilken som fångade störst besparing utan att tumma på komforten. HeatAdapt-prototypstyrenheten användes för att förvärma huset under billiga tider och låta det rulla på den lagrade värmen genom de dyra tiderna, utan att huset känns kallare. I praktiken översattes det till 12–20% lägre månadsräkning i snitt, och över 28% under månader med de största day-ahead-prissvängningarna.
Studien kvantifierade också värdet av små beteendeförändringar. Att sänka inomhustemperaturen från 23 till 21 °C i en fristående villa på 167 m² gav 22% besparing på uppvärmningskostnaderna (över 120 euro per år) enbart från temperaturändringen. Att lägga prisstyrd drift ovanpå en måttlig temperatursänkning gav den största samlade besparingen — flera hundra euro per år.
En tredje jämförelse undersökte vad en djupare investering kan tillföra. En digital tvilling av en fristående villa från 1970-talet renoverades i simulering till energiklass B på klimatskalet och kopplades till en luft/vatten-värmepump. Uppvärmningskostnaderna föll med 69%, och energin till varmvatten med ungefär 50%. Renovering ger den största absoluta minskningen; prisstyrd drift ger den bästa avkastningen på den minsta investeringen.
Tre år senare: besparingarna är ännu större
Tre saker har förändrats sedan studien. Day-ahead-volatiliteten har vidgats kraftigt, rörliga elavtal har spridit sig från Skandinavien till resten av EU på ryggen av smarta elmätare, och våra algoritmer — byggda utifrån studien — har nu lärt sig under flera vintrar i riktiga hem och med användarnas återkoppling.
I de mer volatila prisområdena sparar runt 90% av HeatAdapt-användarna i dag mellan 14% och 24% på sin årliga värmepumpsräkning. För ett typiskt hushåll motsvarade det över 200 euro de senaste 12 månaderna — ungefär en fjärdedel mer än året innan. Större byggnader fick större absoluta resultat: ett flerbostadshus med 69 kW värmeeffekt sparade till exempel över 1 100 euro. Under de mest volatila månaderna klättrade besparingen till 31%.
Hybridvärmesystem — exempelvis en luft/vatten-värmepump i kombination med en gaspanna — kan också ge påtagliga besparingar. Där väljer HeatAdapt-styrenheten automatiskt den billigaste källan utifrån aktuella el- och gaspriser samt värmepumpens COP-tapp i kallt väder. Under den kallare-än-normalt vintern 2025/26 med låga gaspriser körde värmepumpen 60,7% av värmesäsongen på de estniska day-ahead-priserna. Balansen mellan de billigaste källorna kan svänga kraftigt med villkoren: i december 2025 stod värmepumpen för 81,6% av uppvärmningen, medan det i den extremt kalla januari 2026 var gaspannan som tog över större delen, med 79,6%.
För en villaägare med värmepump på rörligt elavtal är slutsatsen rakt på sak: att flytta värmepumpens förbrukning till dygnets billigaste tider är den enskilt största kostnadshävstången ett hushåll har. Studien 2023/24 satte ett uppmätt intervall på den. Tre år senare växer hävstången — och den fungerar på den värmepump och det elavtal du redan har.
Referens
Võsa, K.V. & Kurnitski, J. (2025). Residential Heat Pump Electricity Price Based Control Savings Potential. Proceedings of the 15th REHVA HVAC World Congress, CLIMA 2025. Springer. link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-032-10546-2_26
Obs.: den citerade artikeln behandlar en enskild byggnad modellerad med digital tvilling, vilket är en del av den bredare studie som beskrivs i denna artikel.